Robotar och artificiell intelligens i DN kultur

På bilden de människoliknande Geminoidrobotarna med professor Henrik Schärfe uppe till höger. Foto: Geminoid.dk

DN kultur har idag publicerat en artikel om människolika robotar inom populärkulturen och de ständiga försöken att efterlikna mänsklig intelligens på konstgjord väg.

Det ställs frågor av den mer filosofiska karaktären och förmodligen kommer vi se en ökad debatt i detta ämne efter att SVT:s robotdrama ”Äkta människor” börjar sändas nu på söndag. När är en maskin intelligent och kan den bli självmedveten? Får man slå en människoliknande robot? Kommer robotarna ta över världen när de blir intelligentare än oss? Vi får höra åsikter från AI-forskaren Claes Strannegård och robotforskaren, tillika ordföranden i svenska AI-sällskapet, Fredrik Heintz. Fortsätt läsa ”Robotar och artificiell intelligens i DN kultur”

Vetandets värld om sociala robotar

I slutet av december sände Vetandets värld i Sveriges radio P1 en serie i två delar som handlade om sociala robotar och när maskinen blir människa.

En av frågeställningarna gäller hur långt forskningen kommit i framställandet av den mänskliga maskinen. Den första delen, som sändes tisdag den 20 december 2011, handlar uteslutande om olika humanoida robotar, bland annat NAO och iCub (bilden ovan). Del två, som sändes två dagar senare, berör bland annat transhumanism och maskinerna ur ett mer filosofiskt perspektiv. Till exempel tror man inte bara att maskiner kan lära sig moral, utan dessutom förbättra vår mänskliga moral. Fortsätt läsa ”Vetandets värld om sociala robotar”

Radiointervju med AI-forskaren Anders Holst

Anders Holst, AI-forskare på Swedish Institute of Computer Science (SICS) i Kista, intervjuades i början av året i Vetenskapsradion. Detta var bara dagar efter att IBM:s superdator Watson besegrat Jeopardymästaren Ken Jennings i en första testomgång.

I intervjun med Holst tas bland annat upp vad artificiell intelligens (AI) är och hur vår syn på intelligens reviderats allt eftersom datorerna klarat av att lösa fler och fler uppgifter som tidigare setts som unikt för mänsklig intelligens. Innan fickkalkylatorn kom ansågs det till exempel vara intelligent att kunna räkna. Fortsätt läsa ”Radiointervju med AI-forskaren Anders Holst”