
Vetenskapens värld i SVT har tagit sig en titt på de allt populärare drönarna och tar upp för- respektive nackdelar med dessa i senaste programmet.
För fem år sedan var begreppet drönare mest förknippat med militära obemannade flygfarkoster men idag finns billiga kameraförsedda hobbydrönare som vem som helst kan köpa. Senaste avsnittet av Vetenskapens värld handlar om just dessa och man tar bland annat upp hur lagstiftningen släpat efter den tekniska utvecklingen men att ett nytt regelverk för drönare är på väg inom EU.
Det handlar även om drönarjournalistik och hur flygande kameror kan kränka vår integritet. Men man tar också upp många positiva områden där drönare kan användas – bland annat för precisionsjordbruk, inspektioner, varuleveranser och vid sök- och räddningsuppdrag där värmekameraförsedda drönare kan hjälpa till med att hitta försvunna personer.
Man träffar även Raffaello D’Andrea från ETH Zürich och Vijay Kumar från GRASP Lab vid UPenn som båda jobbar på att pressa drönartekniken framåt. Kumar forskar bland annat om drönarsvärmar (se videoklippet ovan) och berättar att målet är att i framtiden kunna skicka in en svärm av små drönare i till exempel en brinnande byggnad varefter drönarna skapar en 3D-karta över byggnaden med information om var det brinner som räddningspersonal kan se innan de går in.
Efter inslaget gästar Gunnar Ljungberg, luftfartschef vid Transportstyrelsen, studion och reder ut vilka regler som gäller för att få flyga med drönare i Sverige. Vetenskapens värld: Drönarnas tid kan ses här till och med den 30 september 2015.