
Forskare vid KTH har som en del av ett större EU-forskningsprojekt utvecklat en ny styrmetod för mobila katastrofrobotar som bygger på hur dagens dator- och tv-spel styrs.
Den typ av robotar man jobbar med är avsedda för katastrofscenarion som till exempel jordbävningar, bränder, kärnkraftsolyckor eller rena krig. Med andra ord situationer som är för farliga för människor att utsätta sig för. Traditionellt har robotar av denna typ fjärrstyrts med vad som kallas ”tank control”, vilket innebär att den ena spaken på handkontrollen styr larvbanden medan den andra styr kameran. ”Spakarna är alltså kopplade till olika delar av hårdvaran: larvbanden respektive kameramotorn”, förklarar Petter Ögren, universitetslektor vid avdelningen för datorseende och robotik på KTH.
Den nya styrmetoden som KTH varit med att ta fram har istället hämtat inspiration från hur datorspel av typen first person shooter (FPS) styrs. Det är idag standard att styra huvudkaraktären i FPS-spel med den klassiska WASD-styrningen på tangentbordet samtidigt som man kontrollerar kameran med musen. På spelkonsoler som Xbox och Playstation motsvaras WASD och musen istället av varsin analog styrspak och det är med en liknande handkontroll roboten styrs. För räddningsrobotens del innebär denna typ av styrning att den ena spaken fortfarande kontrollerar kameran men den andra sparken styr nu istället kamerans rörelse framåt/bakåt samt höger/vänster.
– Roboten kommer härmed att till exempel kunna röra sig vinkelrätt mot tittriktningen, ”strafe:a” på datorspelsspråk, vilket är ett naturligare sätt att styra roboten på, särskilt vid sökuppdrag, i jämförelse med Tank control, säger Petter Ögren.
Nyligen testades en av robotarna av brandmän i Italien. Foto: CC BY 3.0 / KTH
Ögren nämner hur FPS-spelen fungerade på tidigt 90-tal, innan free look med musen blev standard. Det handlar om spel som Doom, Duke Nukem 3D och liknande från den tiden då man enbart använde tangentbordet. Kortfattat innebär den nya styrmetoden att kamerariktningen blir frikopplad från robotens rörelseriktning. Som operatör av roboten blir detta mer naturligt och i en användarstudie som gjorts visar det sig också att de flesta föredrar det nya sättet att styra.
– Vi har genomfört en användarstudie med 16 personer. Under två minuter har de fått göra ett sökuppdrag med räddningsroboten där de ska hitta så många markeringar som möjligt i en miljö. Med det gamla sättet hittade man i snitt 4,5 markeringar, med det nya 6 markeringar. Vidare föredrog 12 personer Free look control medan 4 gillade Tank control bäst, berättar Petter Ögren.
Forskningen sker inom ramen för EU-projektet TRADR där forskare från både Sverige, Tyskland, Italien, Schweiz och Holland ingår. För Sveriges del har man på KTH en robot man kallar Scooby som är av modell KUKA Youbot och försedd med en Kinectliknande sensor längst ut på sin manipulatorarm. Sveriges Radio har gjort ett reportage om de svenska forskarna på KTH och Petter Ögren säger att han tror robotar som dessa kommer vara vardagsmat hos brandkåren i Sverige om cirka tio år.