Skärmdump från promovideo för EU-projektet INTRO (INteractive RObotics research network) som Billing deltar i.
Idag disputerar datavetaren Erik Billing vid Umeå universitet sin avhandling där han presenterar en teknik för att skapa robotar som kan lära sig och även imitera mänskligt beteende. SVT:s Västerbottensnytt har träffat honom för en intervju.
Att TV-serien ”Äkta människor” haft premiär på SVT har väl undgått få robotintresserade. Doktoranden Erik Billing säger till Västerbottensnytt att han inte hittat några konkreta hinder för att i framtiden kunna skapa robotar liknande de i TV-serien. För att skapa en robot som kan interagera med människor räcker det dock inte med enbart teknisk kompetens. Det handlar lika mycket om biologi, neurovetenskap och psykologi som om robotik och data, skriver SVT.
– Det duger inte med att bara bygga en robot ur ett tekniskt perspektiv. Ska den fungera på ett sätt där den kan interagera med människor – då måste roboten också förstå människor, säger Erik Billing till SVT.
Det Billing fokuserat på i sina studier är hur man skapar en robot som kan känna igen ett beteende. Att lära en robot att till exempel hälla upp en kopp kaffe är en sak, men att få den att känna igen samma handling när någon annan utför den är två skilda saker i robotens värld. I avhandlingen presenteras därför en teknik där roboten ska kunna lära sig båda dessa saker och som ett första steg ska den klara av att imitera sitt eget beteende. Billing förklarar:
– Det låter kanske enkelt men är faktiskt väldigt svårt. Så fort någonting i omgivningen förändras måste roboten anpassa utförda handlingar så att syftet med handlingarna kvarstår. Om en robot till exempel ska lyfta en kaffekopp från ett bord duger det inte att alltid sända samma signaler till motorerna. Signalerna måste anpassas beroende på var på bordet koppen står, hur mycket kaffe som finns i den och om det finns andra föremål på bordet.
När en människa ser en annan person cykla, duka bordet eller laga mat känner vi direkt igen beteendet, men för en robot är detta mycket komplicerat. Billing har därför bland annat studerat hur vår egen hjärna fungerar och de så kallade spegelneuronerna som tros spela en viktig roll i hur människor och djur känner igen andras beteenden. Enligt Billing finns mycket att lära av naturens smarta lösningar:
– När det handlar om lärande robotar är hjärnan extra intressant. Vi kan naturligtvis försöka lista ut allt på egen hand men jag tror helt enkelt vi har större chans att lyckas om vi tittar på hur naturen löst problemen. Hjärnan är en fantastisk uppfinning och även om det inte är möjligt att bygga datorer som fungerar precis som hjärnan kan vi få idéer från den, vilka vi kan bearbeta och beskriva på ett sätt som går att bygga in i datorer och robotar.
Roboten som ses i SVT-inslaget är en Kompai servicerobot och kan läsas mer om i en tidigare artikel. Hela Billings avhandling kan läsas här. Nedan en promovideo för INTRO (INteractive RObotics research network) som är det EU-projekt Billing deltar i.
Umeå universitet, SVT, INTRO, Ny Teknik
SE ÄVEN:
Den magiska själen då?? Forskare i Atlanta university odlar stamcells neuroner i näringslösning, kopplar upp dem med elektroder till dator och tränar dem att styra flygplan i flygplanssimmulator! 20 000 neuroner/näringsskål sa dom hade mer kapacitet än den kraftfullaste superdatorn! Använd biologiska neuroner ;)