Göteborg, Norrköping och Västerås tilldelas vardera fem miljoner kronor från regeringsuppdraget Teknik för äldre på Hjälpmedelsinstitutet. De tre kommunerna ska använda och utvärdera teknikstöd som t.ex robotar och påminnelsestöd hos personer över 80 år, för att de ska kunna fortsätta bo kvar hemma. Tanken är sedan att andra kommuner ska kunna dra lärdom av resultaten.
Bakgrunden till denna satsning är den demografiska utvecklingen i Sverige där antalet personer över 65 år beräknas ha ökat med 200.000 till två miljoner år 2020. De efterkommande åren ökar även andelen över 80 år kraftigt. De allra flesta äldre vill kunna bo kvar hemma och klara sig på egen hand. Då kommer diverse olika tekniska lösningar väl till pass. Detta är förmodligen även den första statliga satsning på hemrobotar som gjorts i Sverige. Totalt satsar regeringen 132 miljoner kronor under sex år på uppdraget Teknik för äldre. Det skall dock påpekas att robotarna bara utgör en liten del i denna satsning.
Giraffen – Skype på hjul
Den robot det rör sig om är den så kallade ”Giraffen” som redan testats i Västerås där den även utvecklas på företaget Giraff Technologies, som ursprungligen är ett amerikanskt företag. 2009 flyttades dock hela företaget, med VD:n Stephen von Rump i spetsen, till Robotdalen i Sverige.
Giraffen har kallats ”Skype på hjul” och rent tekniskt är det en fjärrstyrd, mobil videokonferensrobot med en väldigt lång och smal ”hals”, därav namnet. I nederdelen på roboten sitter en liten dator och hela ekipaget rullar på fjädrande hjul så den ska klara att köra över mindre ojämnheter som kan finnas i ett hem (t.ex trösklar). Tyngdpunkten är låg, för att den inte ska välta, och hela roboten väger totalt 14 kilo.
Topphastigheten för Giraffen är 2 meter/sekund, vilket motsvarar en ganska rask gångtakt. Den styrs trådlöst via antingen Wifi eller 3G och har även fyra IR-sensorer för att undvika kollisioner. Videokonferensmjukvaran som Giraffen kör är opensource-programmet QuteCom (tidigare WengoPhone).
Högst upp på ”halsen” sitter en 14″ skärm (1024×768) med högtalare, mikrofon och en 2 MPixel-videokamera som har 8x zoom och 120 graders vidvinkellins. Det ger en mycket bättre översiktsbild än t.ex en vanlig webbkamera till datorn.
Att vara där men ändå inte
Syftet är att användaren som har roboten hemma ska uppfatta det som att det är en människa de har på besök och inte en maskin. När någon ringer upp Giraffen, vilket måste godkännas av användaren, dyker uppringarens ansikte upp på skärmen som utgör robotens ”huvud” och kan både se sig om i rummet och prata med de som befinner sig där. Det fungerar som ett Skype-samtal, med den stora skillnaden att uppringaren kan åka runt i bostaden och se sig omkring, nästan som om denne vore där i fysisk person. Ungefär som i filmen Avatar alltså, men med betydligt mer begränsad rörlighet.
Giraffen har varken armar eller riktiga ben, vilket begränsar mobiliteten till mer eller mindre plana ytor, men det är ändå en spännande utveckling. Kanske kommer framtida versioner av Giraffen att ha en eller flera armar som kan fjärrstyras, vilket skulle öka användningsområdena enormt för en äldre person. Då måste förstås kroppen/tyngdpunkten anpassas för detta, så den inte välter så fort den ska lyfta en kaffekopp, vilket ju även ökar produktionskostnaden och därmed slutkostnad för konsumenten. Och något av mottot vid utvecklandet av Giraffen var ju ”keep it simple”, för att göra den billig nog att kunna köpas av gemene man.
Stel hals
Med en sån här robot kan man inte bara jobba på distans, utan även rulla in i kollegornas rum eller fikarummet på rasten, nästan som om man vore där på riktigt. Det var även just den ambitionen utvecklarna hade när de ursprungligen tog fram Giraffen. Det visade sig dock senare att den största efterfrågan fanns inom hemtjänstsektorn.
”Halsen” på Giraffen kan fjärrhöjas och sänkas av uppringaren för att komma i ansiktshöjd med användaren, oavsett om denne står eller sitter. ”Huvudet” kan även vinklas 90 grader uppåt eller neråt, dock inte i sidled, vilket är en brist som man får hoppas åtgärdas i kommande versioner. När uppringaren vill titta i sidled måste således hela roboten vridas, som om nacken var stelopererad. Det ser inte bara onaturligt ut och är krångligare, utan är även ineffektivt ur strömförbrukningssynpunkt.
Batteriet har en drifttid på drygt två timmar innan det måste laddas igen, vilket tar knappt två timmar. Under tiden Giraffen står i laddningsdockan kan den dock fortfarande användas, men givetvis inte åka omkring. Detta är ytterligare en anledning till att den borde ha en vridbar ”hals”, då det skulle bli möjligt att se sig om i rummet även under laddning.
Styrs med peka-klicka
Det kanske mest imponerande med denna robot är sättet man styr den på. Det ska vara väldigt enkelt genom att bara peka och klicka med musen i den realtidsvideobild man ser på datorn, så åker roboten dit man klickat. Inte helt olikt gränssnittet (SCUMM) i de gamla LucasArts-äventyrsspelen från 90-talet, för de som minns dem. Vill man att roboten ska svänga gör man en dragrörelse med musen.
För den som är mån om integriteten har Giraffen utrustats med en fysisk knapp som stänger av kameran och mikrofonen för att undvika att nån spionerar på en.
Se webbtv-inslag med Giraffen på VLT och Aftonbladet. I detta klipp får man se hur en person guidas runt på ett företag via roboten.
Enligt uppgift ska källkoden till Giraffen släppas fri, vilket öppnar för robotutvecklare att modifiera den. På tillverkarens webbsida finns fler tekniska detaljer och utvecklarinformation.