Rapport om etiska aspekter på robotar inom äldrevården

Idag presenterades en rapport från Statens medicinsk-etiska råd om etiska aspekter på robotar och övervakning inom äldrevården.

I Sverige är det än så länge ganska ovanligt med robotar inom äldrevården, jämfört med till exempel Danmark och Japan. Statens medicinsk-etiska råd (SMER) ställer sig dock positiva till att använda robotar inom äldrevården i Sverige för att avlasta personal och göra brukaren mer självständig. SMER vill i och med den nypublicerade rapporten vara tidigt ute med etiska råd till svenska vård- och omsorgsgivare som funderar på att köpa in robotar.

Det finns dessutom så många olika sorters robotar att det inte går att generellt ta ställning för eller emot användningen av dem inom äldrevården. En sorts robot kan till exempel hjälpa äldre på toaletten eller i duschen, vilket kan upplevas som mindre integritetskränkande samt att man slipper vänta på ledig personal. En annan sort är robotsälen Paro som används inom demensvården som ett alternativ till husdjur. Det finns även robotiserade äthjälpmedel som Bestic och telenärvarorobotar som Giraff.

”För personalen kan en robot innebära avlastning av fysiskt tunga arbetsmoment. Alltför många i vården och omsorgen sliter ut sin rygg och sina leder. Färre än i andra yrken orkar stanna kvar i jobbet fram till 65 eller 67 år. En robot som hjälper den äldre till toaletten eller som hjälper till att duscha skulle förmodligen spara många ryggar”, skriver SMER i en debattartikel på SvD Brännpunkt som uppmärksammar rapporten.

SMER betonar dock att roboten måste vara ett erbjudande som brukaren själv får ta ställning till och att vanlig vårdpersonal ska erbjudas de som tackar nej. I de fall då brukaren ej är fullt kapabel till att fatta välgrundade beslut, på grund av till exempel demens, bör man vara ”mycket återhållsam”. Man anser även att nyttan med robotarna ska utvärderas indviduellt.

Det är numera möjligt att anpassa en robot till de speciella behov varje individ kan ha. Och i robottekniken ingår att roboten själv kan anpassa sig till brukaren. Ett krav bör enligt SMER vara att nyttan med roboten måste utvärderas individuellt efter en tids användning. Har roboten gjort sitt jobb som det var tänkt? Vad har den betytt för livskvaliteten? För självständigheten? Är brukaren nöjd? Har inte roboten gjort sitt jobb ska varken den eller vårdgivaren tvinga den kvar – det är brukaren som måste bestämma.

SVT uppmärksammar också rapporten och skriver bland annat om hur man redan idag, som en del av ett forskningsprojekt från Mälardalens högskola, använder 40 robotkatter på omsorgsboenden i Eskilstuna för att lugna demenssjuka.

Rapporten, som kan läsas i sin helhet här, tar även upp saker som hur etiskt det är att montera GPS-sändare på dementa personer och att kameraövervaka dem i hemmet.

SVT, SvD, SVT, SMER

 

Det här inlägget postades i Debatt, Servicerobotar, Sverige och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentarer inaktiverade.