Schlingmann och Wijkman vill lyfta fram robotarna i valet

Per Schlingmann  Foto: Ulrika Vendelbo

Två tunga ex-politiker vill lyfta fram robotarna i årets valrörelse och menar att färre och inte fler jobb är att vänta med framtida automatisering.

En av dessa herrar är Moderaternas förre partisekreterare och chefsstrateg Per Schlingmann som idag fått en krönika med titeln ”Vi måste prata om robotarna” publicerad i Dagens Industri. Förra veckan publicerades dessutom en debattartikel på samma tema i Ny Teknik skriven av den före detta EU-parlamentarikern Anders Wijkman.

Wijkman menar att robotisering och artificiell intelligens kommer göra arbetstillfällena färre och är kritisk mot att politikerna inte tar upp detta faktum i jobbdebatten. Som Robotnyheter skrivit om tidigare har det kommit flera rapporter som pekar på att automatiseringen kommer leda till färre jobb inom flera yrkesgrupper.

Två amerikanska forskare – Erik Brynjolfsson och Andrew McAfee – har myntat begreppet ”den andra maskinåldern”. Den första maskinåldern handlade om att ersätta muskelkraft med ånga och fossila bränslen. Teknikskiftet nu handlar om att ersätta och komplettera människans hjärnkraft med robotisering och artificiell intelligens.

Effekterna har vi redan sett på verkstadsgolvet och nu är datorerna på bred frammarsch inom andra yrken. Bank och försäkring, administration och bokföring, dagligvaruhandel, transporter och logistik, ordermottagning och laboratorier är exempel där vi kommer att se en snabb utslagning av jobb. Analyser i USA pekar mot att cirka hälften av jobben på den amerikanska arbetsmarknaden är i riskzonen i en nära framtid.

Wijkman menar att politikerna måste sluta stoppa huvudet i sanden och starta en debatt om automatiseringen. Läs debattartikeln i sin helhet på Ny Teknik. Per Schlingmanns krönika i Dagens Industri går att läsa här, men är endast tillgänglig för prenumeranter.

Veckans Affärer

SE ÄVEN:

Det här inlägget postades i Debatt, Sverige och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.
  • kristoferpettersson

    Transhumanity.net deklarerade Piratpartiet, inte bara i Sverige, utan i hela världen som den bästa plattformen för politik just därför att vi har en stark tradition att diskutera teknikens påverkan på samhället. Eftersom vi har utgått för hur upphovsrätten kolliderat med Internets utbredning, regerat på nätverkets integritetsaspekter så var det inget stort kliv att hantera rapporten från stiftelsen för strategisk forskning i Sverige. Piratpartiets lösning är en medborgarlön. Lönearbete som distributionsmedel blir väldigt orättvist när de rikaste har råd att investerar i robotar som gör allt jobb bättre, billigare och säkrare än någon människa. Det är långt ifrån gratis att bygga högteknologiska lösningar som självgående bilar. Men robotarna är ju påväg redan idag, som en flodvåg till och med. Det är de människor som plötsligt finner sig arbetslösa som en konsekvens av teknologisk förändring som behöver medborgarlön till att börja med. Gissningsvis kommer de flesta behöva en medborgarlön tillräckligt långt in i framtiden eftersom trenden är väldigt tydlig. Finns pengar för det här samhället? Helt klart handlar det om en samhällsreform av stora mått. Men den går att genomföra med rationaliseringar av nuvarande bidragssystem och ett lite ändrat samhällsfokus.

    Pengar tillverkas av bankernas datorer. Det var länge sedan pengar motsvarade konkreta värden. Pengar motsvarar en förhoppning om en bättre morgondag. Det mest fundamentala värdet, det som grundlägger vår välfärd, är inte ”pengar” utan tillgången till billig energi i kombination med effektiv automatisering. Ett samhälle som är omställt på att distribuera energin rättvis och _eliminera_ jobb via automatisering kommer fortfarande kunna generera tillräckligt med välstånd för alla. Kostnaden kan dock ta uttryck i vår gemensamma miljö, så det är den vi behöver värna om och det sätter gränser för hur bra vi kan leva. Åtminstone tills vi når ut i solsystemet.

    Idag har vi det oerhört besynnerliga läget att riksdagspartierna manar människor att skaffa arbete och lovar jobb. Finns inte naturliga arbetstillfällen så hävdar de till och med att de ska _betala_ för att skapa jobb som inte behövs, för att människor ska ha en chans att jobba. Varför? Jobb är ju jobbigt. Det är välfärd vi vill ha egentligen. Möjlighet att fritt disponera sin tid och göra sådant som gör livet meningsfullt. Anledningen är att lönearbete är det enda sättet vi hittills varit överens om för att på ett rättvist sätt distribuera våra gemensamma tillgångar (ur vilka vi får energi och råvaror för robotar ;)) En del har lite mer än andra och tycker naturligtvis att systemet är oerhört rättvist. Men hur rättvist är lönearbete egentligen? Har alla verkligen samma möjlighet att bli läkare? Advokat? VD? Eller beror det lite på vilka förutsättningar man föds med och slumpen. Vem kunde på allvar tro att facebook med sin triviala teknologi skulle skapa en mångmiljardär i dollar av en drop-out från MIT? Jag säger inte att vissa människor inte förtjänar att bli rika och jag förespråkar verkligen inte avskaffande av privat ägande, men jag tror att vi kommer se oerhörda samhällsklyftor framöver när maskiner plötsligt kan göra administrativt arbete bättre än människor. Vi kan inte fortsätta att hylla lönearbete om arbetaren väsentligen är en maskin? Vi måste tänka nytt. Till och med om hälften av alla som får medborgarlön missbrukar sitt nya levnadsutrymme genom att spendera det på ytliga nöjen så kommer den kvarvarande hälften att utnyttja sin tid och de kommer lägga grunden för nästa generations samhälle om vilket vi inte kan säga särskilt mycket annat än att det kommer bli fantastiskt, demokratiskt och välmående.

    Omvänt så fortsätter vi att förlita oss på lönearbete och finner att människors värde jämförs i allt högre utsträckning med maskiners värde. Kapitalet kommer koncentreras till ett fåtal mega-korperationer och en liten priviligierad grupp människor kommer att styra världen via de tillgångar som deras företag förfogar över. Samtidigt kommer arbetslösheten att fortsätta stiga och dessa människor fortsätter att bli stigmatiserade som odugliga, lata och otillräckliga, trots att de aldrig egentligen hade ett rättvist val. De föddes som människor och inte till maskiner. Jag gillar chefen för mitt företag. Han har köpt en av öarna i Hawaii. För att komma dit när han vill så köpte han ett flygbolag också. I samma stund som någon får en dator att skriva bättre program än jag kan, så är jag arbetslös. Min chef kommer dock forfarande att äga Hawaii. Bör jag försöka sikta på att bli min chef? Det är rätt trångt där uppe bland de 100 rikaste i världen, och vilken chans tror du jag har om jag gör mitt absolut bästa?