Behöver Sverige bemannade stridsflygplan 2030?

Foto: Wikimedia / Msgt. Billy Johnston, USAF

I en debattartikel på SvD Opinion ifrågasätter Lars Moberg, före detta officer och pilot, behovet av bemannade stridsflygplan i Sverige år 2030. Detta med anledning av regeringens beslut att köpa in 60 nya JAS Gripen.

Han ställer sig frågan ”Finns det verkligen bemannade stridsflygplan om 30 år, finns det ens om 15 år?” och påpekar att dagens stridspiloter har en mycket mer övervakande roll och inte längre kan ta över det automatiska systemet om något går galet, som de kunde förr.

Moberg nämner sedan en rad fördelar med obemannade flygplan kontra bemannade. Bland annat behövs ingen styrspak, syrgas eller andra räddningssystem. Det obemannade planet kan dessutom utsättas för betydligt högre G-krafter och kan därmed lättare undkomma målsökande robotmissiler.

”Ett obemannat stridsflygplan sover och äter inte, kan nästan ständigt vara i beredskap och behöver inga årliga medicinska kontroller. Det behöver inte heller kompletteringsutbildning eller omskolning om man inför nya vapen eller instrument,” fortsätter Moberg. Kort sagt, det finns en hel del att tjäna på obemannade stridsflygplan.

Läs hela debattartikeln på SvD.

En annan SvD-artikel om robotar som tar över jobben från oss människor är Andreas Cervenkas söndagskrönika ”Robotarna som kan ta över våra jobb”. Han skriver bland annat:

Det pågår en robotrevolution i det tysta. Och den borde intressera betydligt fler än teknikfantaster och manusförfattare i Hollywood. Faktum är att den tycks kunna förklara ett och annat om vad det är som har hänt med världsekonomin. Robotar är ett av de hetaste modeorden i ekonomkretsar just nu och engagerar alltifrån Financial Times bloggare till Nobelpristagaren Paul Krugman.

Cervenka tar bland annat upp boken ”Race Against The Machine” av Erik Brynjolfsson och Andrew McAfee som grävt djupare i ämnet.

Forskarna konstaterar att det inte bara är enklare jobb eller lågutbildade som numera förlorar matchen mot datorer och robotar. Även kvalificerade arbetsuppgifter tas över av maskiner i snabb takt; utbildning, sjukvård, analys, aktiehandel, översättning. En avancerad universitetsexamen är inte längre någon garanti för trygghet. Förarlösa flygplan finns som bekant redan, och det har även visat sig att bilar framförs säkrast utan näspetande människor bakom ratten.

Ytterligare en artikel på samma tema är ”Robotar jobbar, människor har kul – eller?” i Digital life, där man frågar sig hur vi ska tackla situationen som uppstår på arbetsmarknaden när allt fler yrken automatiseras och jobben för människor blir allt färre.

Hur kan man då hantera den här utvecklingen? Det finns i princip två möjligheter, utöver att hoppas på ”nya sorters jobb”. Den ena är en ny fördelningspolitik, som innebär att ju mera automatiserad produktionen blir, desto mer av vinsterna går till en sorts medborgarlön. Konsumtionen behövs ju för produktionen. Utan konsumtion ingen vinst, ingen tillväxt. Många människor kan då också bry sig om andra saker än att jobba som anställda någonstans. Alla möjliga lokala, mera informella aktiviteter kan ta fart.

SE ÄVEN:

Det här inlägget postades i Debatt, Militära robotar, Obemannade flygfarkoster, Sverige och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentarer inaktiverade.